Snabbguiden till bra naturviner – Beaujolais
Text: Kristian Mirsch @mirschvin
Åååh Beaujolais! Med sina Beaujolaisiga gårdar, druviga druvor och jordiga jord. Okej, jag har kanske inte varit så mycket i Beaujolais. Men om jag druckit vin därifrån? Det kan du hoppa upp och sätta dig på. Så när den här guiden som sist tog dig till Languedoc/Roussillon nu åker vidare till Beaujolais, får du det från den glada vindrickarens sida och kanske inte lika mycket från en kännare av platsen.
Jag har tyvärr inte stenkoll på kalkmånen i Chenas och jag trodde att AOC var förkortningen på en amerikansk kvinnlig politiker, inte kredd-status på byar. Så det här är en guide för dig som snarare vill få lite inspiration för nästa vinbars-besök eller leta dig utanför Systembolagets vadderade cell.
Foto: Etienne Ramousse
Rent geografiskt befinner vi oss i vad man metaforiskt skulle kunna kalla ”hjärtat av Frankrike”. Lite så där mitt i, lite på högersidan, norr om Lyon, söder om Bourgogne. Det här är ett område som under andra halvan av 1900-talet exporterade en hel del industriellt tillverkade viner fram tills att ”The gang of four” som består av Marcel Lapierre, Jean Foillard, Guy Breton och Jean Paul Thévenet på 80-talet anammade biodynamiskt och naturligt vinmakande utan kemikalier, och därmed gjorde ett sätt att arbeta känt för en enorm mängd kommande naturvinsproducenter över hela världen.
98% av druvorna som odlas i Beaujolais är Gamay (uttalas Ga som i Lady Gaga och may som i månaden maj på engelska) och många av vinerna framställs genom kolsyrejäsning eller ”macération carbonique” som det så snajdigt heter på franska. Hela, okrossade druvklasar läggs i en sluten jästank fylld med koldioxid. Då bryts druvorna ner från insidan med hjälp av enzymer som omvandlar sockret till alkohol. Detta kombineras ofta sen med en traditionell jäsning. Alla dessa saker tillsammans gör att vinerna härifrån brukar vara lätta, mjuka och fruktiga med ganska hög syra och inga tanniner. Helt enkelt väldigt klunkbara viner. Så vilka är mest värda att dricka då? (Och kom ihåg, detta är endast personlig smak)
Jean Foillard
En av de ursprungliga ”Gang of Four” som gjort vin i Morgon sedan 1982. Ett namn som inger respekt i vinvärlden.
Hur ser flaskorna ut?
Typ av viner: Rött
Prisklass: Mellan till dyrt
Druva: Gamay
Vilka är mest värda att prova?
Beaujolais Noveau – jag brukar inte hitta så mycket av skumbanan som alla pratar om men en hel del hallon, ganska skön lingon-syra och nästan lite kanel. Brukar försöka köpa mig tre flaskor när de släpps i november, dricka en på studs och sedan övriga två kommande år. Och det hinner hända en hel del i flaskan under tiden. Ett vin som ska få vara kul, inte så mycket annat.
Morgon Classique – Bas-cuvéen som ger extremt mycket värde för pengarna. Bärig, jordig och ofta ett vin som funkar till otippat mycket mat, t.ex. kinesisk takeout.
Morgon Cote Du Py – vinet du ska satsa på om du har någorlunda tålamod och plånbok. Ett vin från ett av hans bättre lägen som om du lagrar länge och luftar länge, får ett helt fantastiskt vin för pengarna.
Fleurie – för mig är det här vinet extremt underskattad från hans lilla 1-hektarsodling i Fleurie. Hittat rätt gamla årgångar på restaurang för samma peng som en trött Nebbiolo så dricker detta vilken dag som helst.
Finns det på Systemet?
28/4 släpps Morgon Cote Du Py på Systembolaget från Winetrade och jag kommer bokstavligen hänga på låset för att köpa den. Beaujolais Noveau släpps tredje torsdagen i november varje år och Foillards vin är högvilt då.
Domaine Lapierre
Marcel Lapierre, nästa medlem i ”Gang of Four” som i mitten av 1970-talet gick tillbaka till det gamla sättet att göra vin utan besprutning, kemiska bekämpningsmedel och tillsatser som sedan blev starten på hela den franska rörelsen som idag kallas vin nature. Marcel dog 2010 och idag drivs vingården av hans barn Camille och Mathieu.
Hur ser flaskorna ut?
Typ av viner: Rött
Prisklass: Mellan till dyrt
Druva: Gamay
Vilka är mest värda att prova?
Raisins Galois – Lapierres instegsvin som är lite enklare och lite högre syra än övriga. Blandning av druvor från Morgon men även från Beaujolais AC och klassas som ett ”Vin de France” dvs har ingen ursprungsklassning som sådan. Tranbär och röda vinbär som limmar perfekt till grillen eller charkbrickan.
Morgon - ”Mallen” som Johan Jureskog hade sagt. Vinet som för mig sätter standard på hur området ska smaka. Ett vin som även finns att köpa både med och utan sulfiter om man vill nörda ner sig riktigt ordentligt.
Cuvee Camille – Marcel Lapierres pappa hette tydligen Camille och då var det ju rätt smidigt när han först döpte sin dotter till samma namn och sedan vinet efter henne när hon 2013 kom tillbaka till gården. Druvor från Cote Du Py som både macereras och ligger längre på trä-kärl än ”vanliga” Morgon
Finns det på Systemet?
Morgon tog tyvärr slut på bolaget snabbare än Ebba Busch hinner säga ”elstöd”, så det är nog bara snällt vänta eller jaga det utomlands.
Julie Balagny
En av de yngre stjärnorna i området vars viner både blivit hajpade och tar slut extremt snabbt. Började som vinmakare i södra Rhône innan hon bestämde sig för att starta eget och hittade en högt belägen, avskild mark i Fleurie där hon kunde förverkliga sin dröm. Förutom Julie själv klampar kossan Boréale och åsnan Manon runt här och rensar ogräs mellan vinrankorna.
Hur ser flaskorna ut?
Typ av viner: Rött
Prisklass: Mellan till dyrt
Druva: Gamay
Vilka är mest värda att prova?
Fleurie Dancing Queen – jag var lite underwhelmed när jag provade Dancing Queen som jag tyckte hade en lite obalanserat hög syra, men kan också ha att göra med att det var mitt i stökerierna på naturvinsfestivalen Vibrato, den förtjänar nog en bättre miljö än så. Ett tufft 2021 för Balagnys marker i Fleurie ledde till att hon fick ta det som annars hade blivit vinerna En Remont, Cayenne och Simone och paketera det i ett ABBA-flörtande vin.
Minouche – Minouche 2021 dracks ute på restaurang i början på januari och precis som hennes andra viner var det en vacker balettdansös. Extremt lätt, elegant och lite pissig attityd, helt perfekt! Det vinet jag skulle välja först av hennes.
B...j.l..s – 3024 flaskor och 103 magnum gjordes till 2021 på frukt från 70-åriga stockar i närheten av Julienas. 11% och överleverans i kategorin.
Finns det på Systemet?
Dancing Queen går att beställa hem via Vin&Natur. 527 riksdaler per flaska och minst 3 flaskor per beställning!
Guy Breton
A.k.a P’tit Max, även han en ”Gang of four”-gubbe som hänger i med bravur och levererar väldigt lätta och transparenta viner då han skördar hellre lite åt det tidigare hållet. Men det gör också att allt du har tålamod nog att lagra länge från honom utvecklas väldigt fint!
Hur ser flaskorna ut?
Typ av viner: Rött
Prisklass: Lite mer mellan
Druva: Gamay
Vilka är mest värda att prova?
Morgon Villes Vignes – Morgon från ”gamla stockar” faktiskt som en bättre äldre herre, ca 80 år. Hans princip-vin som med sandig jord, högt upp ger komplexitet och struktur till vinet. Blöt jord, kalk, röda bär, tobak och choklad i paletten. Mumma.
Marylou – döpt efter Guy Bretons dotter. Lite enklare (vinet då alltså, inte hans dotter), men fortfarande lätt och fin balans
P’tit Max – Druvor från hans gård i Les Charmes, vissa från rankor 120-130 år gamla och kanske hans mest allvarliga vin. Lagrat på fat från Domaine de la Romanée-Conti (Ooh-lala!) sen rakt ner i flaska orört och ofiltrerat. Får du tag på en, hugg den direkt!
Finns det på Systemet?
Vin&Natur hade en blandlåda på beställningssortiment som tagit slut, oklart om det kommer uppföljning i närtid.
Övriga värda att testa
Raphael Beysang & Emelie Hurtubuise
Fransman från Alsace träffar Kanadensiska från Quebec på Vincent Maries (No Control) vingård, kärar ner sig i varandra och hamnar i Beaujolais där de skördar för hand och plöjer med häst. Alla Raphael Beysang och Emelie Hurtubuise viner är riktigt gluggiga viner på 1-litersflaska så de är inte alltid så lätta att skilja åt.
Paltieres VDF är nybils-läder, kinesisk 5-spice och limeskal i en härlig kombination. Ställ upp på bordet, låt lufta och klunka i stora glas. Denna har jag med i min egna vinlåda som finns att köpa här: https://lundgrenwines.com/producto/kristian-mirsch-selection-box-vol-2/
Bland övriga viner är Encules och Noveau Litre är riktigt juiciga och lätta, kan drickas som saft. Riktigt farligt. Sen om du lyckas få tag på CBGB, köp allt du kan för kung och fosterland.
Jerome Balmet
De färgade skäggens man! Född och uppvuxen i Beaujolais och hjälpte som barn sin pappa göra vin i området. Efter att ha rullat runt i Thailand och Kina där han yogade och tränade kampsport så kom han tillbaka till Beaujolais och jobbade hos Mathieu Lapierre och Jean-Claude Lapalu. Idag kör han eget på 3,5 hektar och kör på sina tre cuvéer Barbe Rousse (rött skägg), Barbe Blanche (vitt skägg) och Tete De Citron (Citronhuvud). En riktig personlig favorit hos mig som gör viner med mycket känsla och struktur, som kanske tar för sig lite mer än många viner i området. Dracks senast på t.ex. Bar Ninja i Stockholm.
Selené
En producent jag är nyfiken på men ärligt talat provat för lite. Snäppet billigare än många från området och nog ett kul insteg om man vill bredda sig utan att spräcka plånboken.
Sylvere Trichard är en ung vinmakare som tog över sin farbors marker 2012 och 2018 gjorde de helt biodynamiska. Gör även en egen Beaujolais Noveau, en rosé och en vit från lite rankor Chardonnay. Här kan det nog hända grejer inom några år!
Jean Claude Lapalu
En legend i området som jobbat i området, i harmoni med naturen sen 1996. En lite ”late bloomer” i förhållande till ”Gang of four” men har långsamt fått sitt erkännande. Har tyvärr druckit alldeles för lite här med, men ska försöka ändra det i år!
Och om ni är sugna på mer vin-uppdateringar så hittar ni mig på Instagram på @mirschvin