Vad är skillnaden på olika mousserande vin?

Där det görs vin görs det även bubbel och kärt barn har många namn. Men i djungeln av sprattelvatten, vad är egentligen skillnaden? Här försöker vi reda ut några av de vanligaste mousserande vinerna.

Unsplash

Vilket mousserande vin kom först?

De mousserande vinernas anfader är den så kallade Ancestralemetoden, känt i folkmun som Pet nat. Metoden har sitt nedskrivna ursprung i södra Frankrike, i området Limoux, där munkar började tappa upp sina viner på flaska innan de hade jäst klart. Vinerna fortsatte att jäsa i sina flaskor och fick en koldioxiden som kom till utav jäsningsprocessen stannade kvar och gav en lätt mousserande effekt. Vinerna är oftast fruktiga, lätt bubbliga och lite rustika. Även om munkarna i Limoux var först med att skriva ner sin upptäckt så har nog det nog förekommit liknande viner genom hela vår drickande historia. Att dricka vin som har lite kolsyra kvar, som har fått jäsa i en tillräckligt sluten miljö, har nog hänt även under grekerna och romarnas tid.

Vad är champagnen?

När man tänker bubbel så går oftast tankarna till Champagne, den mer exklusiva drycken från området nordöst om Paris. I området Champagne har vin producerats sedan romarna planterade vinstockar för över 1600 år sedan. Även om Champagne inte var först med att på ett mer industriellt vis tillverka vin med en andra jäsning i flaskan, den bedriften får nog tillskrivas Christopher Merrett i England. Under mitten av 1600-talet kom han fram till att om man tillsätter socker i vinet och sedan buteljerar det i tillräckligt tjocka glasflaskor så jäser vinet en gång till och kolsyra bildas som en biprodukt. De tjockare glasflaskorna klarade av trycket, vilket var ett problem i Frankrike under samma tid då flaskorna sprängdes hej vilt.

Drycken Champagne som vi njuter av idag görs enligt en teknik som förfinades i Frankrike under 1700-talet. Tillverkningsmetoden som nu för tiden kallas för den traditionella metoden börjar med att ett basvin får jäsa till lite lägre alkoholhalt. Sedan buteljeras vinet och kan blandas med så kallat reservvin, vin som består av äldre årgångar, om producenten vill ha en mer utvecklad stil på sin slutliga produkt. Vid buteljering tillsätts liqueur de tirage, en blandning på socker, jäst och vin som gör att en andra jäsning sätter igång i flaskan. Jästen äter upp sockret och bildar alkohol och kolsyra. När jästen sedan dör så bildas en jästfällning som efter viss lagringstid och kontakt med vinet ger en brödighet, de autolytiska aromerna.

I Champagne ska vinet lagras minst 15 månader var av minst 12 månader med sin jästfällning i flaskan. För årgångsbetecknad Champagne är lagringstiden minst 36 månader. När lagringen är över så avlägsnas jästfällningen genom en metod som kallas för Degorgering och vinets sötma justeras med att tillsätta dosage, socker eller sött vin. Den vanligaste mängden dosage är upp till 12 g socker / l då kallas de för Brut och tillföljd av den höga syran i vinet så upplevs de som torra. Processen för att göra Champagne är krävande och all skörd sker för hand för att säkerställa att bara de bästa och oskadade druvorna används. Lång lagringstid, begränsat utbud och eftertraktade viner gör att Champagne har ett högre pris men också oftast en otrolig kvalitet. Även om det tillåts 7 olika sorters druvor i Champagne så är pinot noir, chardonnay och meunier de absolut vanligaste.

Vad är Crémant?

Att Champagne är uppskattat världen över är ju ingen nyhet, detta har ju så klart lett till att flera gör sina varianter av utsökt mousserande vin. I Frankrike görs det mousserande vin på flera ställen och enligt den traditionella metoden.

En känd beteckning för dessa viner är Crémant, det är vin som måste få sin andra jäsning på flaskan likt champagne men kraven på lagring är lite kortare. Crémant behöver nämligen bara lagras i minst 9 månader och druvorna som används i tillverkningen beror på vilket område som vinet görs i. Crémant kan hålla hög kvalitet men oftast är tillverkningen och lagringstiden lite kortare än i Champagne och resultatet blir ett vin som är lite billigare och inte lika komplext.

Vad är Cava?

I Spanien görs Cava, ett ord som på katalanska betyder källargrotta. Cava görs också enligt den traditionella metoden och tillkom efter att Josep Raventós besökte Champagne på 1800-talet och fick upp ögonen för den himmelska drycken. Beteckningen Cava kom till under 1970-talet, den här gången var det faktisk Josep Maria Raventós barnbarnsbarn till Josep Raventós som var i farten. Cava påminner mer om Crémant i sina regler. Cava är inte begränsat till ett område, utan kan göras i något av Spaniens definierade ursprungsområden, de så kallade DO (Denominación de Origen). Druvorna som används är framförallt macabeo, xarel-lo, parellada men även chardonnay, subirat parent, trepat, garnacha, monastrell och pinot noir förekommer. När det kommer till lagring så ska Cava ligga på sin jästfällning i minst 9 månader, Cava Reserva ska lagras i minst 15 månader. och en Gran Reserva lagrats minst i 30 månader och måste vara torr. Cava kan vara av varierande kvalitet, från simplare till otrolig vilket brukar avspeglas i priset. Nu förtiden finns det även de vinmakare som har valt att lämna beteckningen Cava och istället valt att namnet Corpinnat på sina etiketter. Det betyder ungefär "född i hjärtat av Penedès". För att få kalla sitt vin Corpinnat ska vinet komma från ett specifikt område i Penedès. Alla druvor ska vara ekologiskt odlade och skördade för hand. All vinifieringen ska ske på vinmakarens egna gård och vinet ska lagras i minst 18 månader på sin jästfällning.

Sedan 2012 förekommer även namnet Conca del Riu Anoia på flaskor med mousserande vin som inte vill förknippas med Cava längre. De vinerna ska bara vara gjorda på inhemska druvor från ursprungsområdet Penedès, druvorna ska vara biodynamiskt skördade, vinet ska lagras 18 månader på sin jästfällning och produktionen ska ske på den egna gården. Dessa viner är väldigt seriösa och av hög kvalitet och härligt vinromatiskt så är detta intiativ taget av Manuel Raventós och hans son Pepe.

Vad är Prosecco?

Prosecco är världens mest producerade bubbel, närmare 630 miljoner flaskor producerades 2021. Vinet är lätt, aromatiskt, fruktigt och tenderar att vara lite sötare. Vinerna görs i stora tankar, basvinet hälls i en trycktank och blandas med jäst och socker. Sen sker en snabb jäsning för att sedan sötas efter önskemål för att sedan buteljeras. I och med vinet knappt får någon kontakt med jästfällningen under processen så saknar vinerna någon större komplexitet. Prosecco DOC, vinets beteckning, görs i Veneto och Friuli-Venezia Giulia i nordöstra Italien. Druvan som huvudsakligen används är glera, som tidigare kallades för just Prosecco men bytte namn 2009 då ursprungsbeteckningen för Prosecco bildades för att skydda vinet på världsmarknaden. Utöver glera odlas även pinot noir, pinot blanc, pinot grigio och chardonnay men Prosecco måste bestå av minst 85 % glera. Inga krav ställs på hur druvorna ska skördas och stora skördeuttag tillåts. När det står frizzante på etiketten så är vinet bara lite lätt pärlande och står det spumante så är bubblorna mer påtagliga.

Det finns Prosecco av högre kvalitet, men från ett annat område som heter Asolo Prosecco DOCG. Dessa viner görs enligt den traditionella metoden med sin andra jäsning på flaska och vilar på sin jästfällning i minst 3 månader.

Vad är Franciacorta?

Från området Lombardiet, öster om Milano kommer Franciacorta som fick den högsta ursprungsbeteckningen, DOCG, redan 1995. I de kalkrika jordarna i de kuperade kullarna görs mousserande vin enligt den traditionella metoden och i området tillåts druvorna pinot nero (pinot noir), chardonnay och pinot bianco (pinot blanc). Står det Satèn på flaskan så har endast gröna druvor används, det som i Frankrike kallas för blanc de blancs. En Franciacorta utan årgångsbetecking ska lagras i minst 25 månader innan den släpps på marknaden var av 18 månaders lagring ska ske med sin jästfällning. En årgångsbetecknad Franciacorta, en vintage, ska lagras i minst 37 månader varav 30 månader på sin jästfällning. Står det Riserva på etiketten så har vinet lagrats minst i 60 månader. I Franciacorta görs Italiens mest prestigefyllda mousserande viner som kan konkurrera med Champagne i stil och kvalitet.

Läs mer om Tyska bubblet Sekt här och om Engelskt bubbel här.