En primeur- Primörerna från Bordeaux

På våren varje år släpps de så kallade En primeur-vinerna i Bordeaux. Det är förra årets skörd som då har jäst klart och säljs innan de påbörjar sin slutgiltiga lagring, då vinet får vila för att smaker ska utvecklas och vinets syra och tanniner ska balanseras. Det är en process som tar upp till två år. Men varför skulle man vilja köpa vin idag och hämta ut det om två år? Spekulation, historia och vinromantik. Bordeaux är ett klassiskt franskt vindistrikt med en lång och rik historia som än idag gör sig synlig. Du kan läsa mer hur du köper viner här.

Foto: Pierre Ducher 

Vi börjar med en historielektion för att ens förstå varför Bordeaux-viner står så högt i kurs.

England och Frankrike har sedan nationernas start haft en hatkärlek till varandra - krig efter krig följs av giftermål i hopp om fred, till mer krig, bojkott och där emellan mycket handel. Den engelska kärleken till just Bordeaux-viner sägs grunda sig i en bröllopsgåva vid ett fredsbröllop mellan den engelske kungen Henrik II och franska Eleanora av Akvatanien år 1152, då hela området Bordeaux var bröllopsgåvan.

I England kallas Bordeaux-viner för Clarets och i och med den historiska kungliga kopplingen så älskade engelsmännen de dyra och exklusiva vinerna från Bordeaux. Namnet Clarets kom sig av den ljusa klara färgen och lättsamheten som dåtidens Bordeaux viner hade. Idag kan det anses lite komiskt, då dagens röda Bordeauxviner är mörka och fylliga.

Det som skiljer just Bordeaux från många övriga franska vindistrikt är att den då moderna vinhandeln grundades av handelsmän från Europa - mestadels England, Tyskland och Holland och inte av inhemska munkar och präster. I och med de europeiska influenserna så blev staden Bordeaux under 1600-talet ett handelscentrum och med handel kommer utvecklad transport och bättre vägar. Holländarna hade dock ett annat tillvägagångssätt än engelsmännen, istället för småskaligt och dyrt så satsade de på att köpa billigare och större kvantiteter för att sedan kunna sälja till en lyxkonsumtionsvara.

Dessa affärsmän från Holland, Tyskland och England blev de första négocianterna (franska för handelsmän som handlar med vin). Det var ofta kapitalstarka handelsmän med stora kontaktnät inom sjö- och landtransport som såg sin chans att etablera sina handelshus i staden Bordeaux och börja handla med vin. En tidig och en av de mest kända idag är Beyerman, som grundades av holländaren Jean-Simon Beyerman år 1620 och ägs idag av Fredrik Rudebeck.

Négocianterna växte sig stora som en följd av att de små producenterna i Bordeaux var i behov av kapital men även för att på den tiden var kutym bland de rika slotten att låta någon utomstående sköta all vinhandel, för just handel var något för de lägre samhällsklasserna. Négocianterna gjorde allt från att köpa druvor, till färdigpressad druvmust, till färdigt vin. Ibland blandade de sina egna vinblandningar eller så buteljerades färdiga viner under Négocianternas egna etiketter för att sedan lagras och exporteras. Eftersom Bordeauxviner oftast behöver en ganska lång lagringstid så krävde Négocianterna ett lägre inköpspris för att lagringstiden och risken skulle vägas upp av en potentiellt högre vinst.

Vinhandeln växte sig så stor i Bordeaux att en yrkesgrupp av vinmäklare, Coutiers, etablerades vars syfte var att vara kontakten och förhandlaren mellan vinproducenterna och Négocianterna.

Négocianternas makt blev bara större och Médochalvöns klassificering,som gjordes år 1855 på beställning av Napoleon III, där slotten graderades i olika “kvalitetsnivåer” mellan 1-5 bestämdes just utav Négocianterna och Coutierna. År 1855 hade vinets kvalité en direkt korrelation med slottets renomme och vinets pris. Idag ser verkligheten annorlunda och det kan komma toppviner från de lägre klasserna och samtidigt sämre viner från det högre utan att det påverkar graderingen och klassificeringen som är ca 170 år gäller fortfarande. 

Många av de ledande vingårdarna från Médoc-halvön som inte ingick i klassificeringen 1855 klassificeras istället som Cru Bourgeois, ett system som har uppdaterats regelbundet sedan 1932, dock med 3 års lucka mellan 2007 och 2010 då det förbjöds.

Runt 1960 -1970-talet fick dock Négocianterna mindre att säga till om till följd av att en del fusk uppdagades, där viner av lägre kvalité såldes som prestigeviner. I samma veva började dagens stora vinjournalister bli mer och mer uppmärksammade och tog över en stor del av marknadsföringskanalerna.

Idag finns det ca 400 olika Négocianter som handlar med importörer och vinhus världen över, de säljer allt från billigare kvantitetsviner till unika viner som lagras i flera år innan de släpps i små mängder till få utvalda kunder.

Bordeaux, foto: Rick Bladwin

Så att köpa primörvinerna eller En Primeur innebär att konsumenter kan köpa viner ett halvår efter skörden då vinerna har inlett sin lagring. Vinerna släpps i omgångar och desto tidigare man väljer att köpa desto billigare blir det, men samtidigt är risken högre då man inte vet hur vinet kommer att utvecklas. Toppslotten, som är klassificerade som 1 cru, släpper ca 5-10 % av sin skörd vid första omgången för att känna av marknaden men behåller mycket av sitt vin för att lagra själva och för att bibehålla sin exklusivitet. Övriga slott och producenter släpper större andelar av sin skörd för att snabbare få tillbaka delar av sina investeringar. Att göra och lagra vin är nämligen en dyr investering för producenterna. Efter köpet lagras vinet i 2 år hos slottet, så köparen betalar ett lägre pris idag men får vinet om minst 2 år - men den som väntar på något gott…

För att få en inblick i det man vill eller ska köpa så hålls en primörvecka i Bordeaux i april. Vanligtvis samlas hela världens vinjournalister och vinhandlare för att testa vinerna när de har inlett sin lagring, för att göra en bedömning om kvalité och framtidsutsikt. Året diskuteras och poäng delas ut till höger och vänster för att sedan används som grund för en prissättning.

I och med att smak är subjektivt så finns det såklart en risk att vissa viners pris trissas upp till följd ut av någon inflytelserik journalists smak. För den som har läst lite om vin och vinhistoria så är den numera pensionerade Robert Parker kanske mest känd. 

Han är en framgångsrik och duktig föredetta journalist som med sin 100-poängsskala ändrade om hela vinvärlden och vinproducenter började göra viner som passade just efter hans smak för att få högre poäng och kunna sälja mer.

Det finns klara fördelar och nackdelar med systemet för En Primeur. Som konsument kan du på ett smidigare sätt få tag på viner som annars kan vara svåra att hitta, kanske till ett billigare pris dessutom. Det finns dock dem som säger att En Primeur-systemet hämmar de små producenterna, då de inte får samma uppmärksamhet och marknaden blir nästan låst till en smalare försäljningsplattform.

Personligen gillar jag den historiska romantiken kring En Primeur-systemet och jag triggas lite av möjligheten att göra en “bra deal”. Sen är det alltid kul att nörda ner sig för stunden, köpa några flaskor och sen tvingas testa sitt tålamod i minst 2 år innan vinet kommer hem till bordet. Så är du som jag och är nyfiken på Bordeaux-primörer, så köper du viner lättast via Winefinder.dk de har även en väldigt bra rapport på årets släpp och skördeförhållanden, som du hittar här.

Årgången 2020 spås bli riktigt bra, så det blir tredje året i rad som Bordeaux levererar.