Myter om vin - vitt vin

Med flera år i branschen så har jag hört en hel del påståenden kring vin som inte alltid stämmer. Jag ska lista några av de klassiska kommentarerna jag hör titt som tätt samt ge en lätt förklaring, för att slå hål på myten.

Foto: Unspalsh.com

- Riesling är bara söta viner.

En klassisk förvirring bland många vindrickare, särskilt de som har handlat vin på Systembolaget sedan 90-talet. 1995 lanserades vinet Blue Nun, ett väldigt billigt, fruktigt och sött vin. Den blev för många associerad med Riesling och ligger till grund för mångas fördom om druvan.

Riesling är en druva som kan ta många skepnader, allt från knastertorra till söta viner. I Tyskland, Rieslingens högkvarter, delar man in vinklassificeringen i så kallade Prädikatswein, där de olika kategorierna baseras på sockerhalten i druvmusten. Ett Prädikatswein kommer även från ett utav de 13 tyska vinregionerna. Letar du efter en torr tysk Riesling leta efter en som har utskrivet Trocken på etiketten. Du kan även kolla på alkoholhalten, är det runt 13 % så brukar det vara ett torrt vin så länge du inte hitta vinet på sötvins hyllan. 

Olika kategorier av Riesling:

• Kabinett
  Druvorna skördas tidigare, vinerna är fruktiga har lite lägre alkohol och viss restsötma. Görs även torr, heter då Kabinett Trocken.

• Spätlese
  Skördas senare jämfört med kabinettviner. Sötman är påtaglig men balanseras upp med frisk syra. Görs även torr, heter då Spätlese Trocken.

• Auslese
  Specifikt utvalda druvor som har fått hänga länge och bli mogna pressa. Vinerna är sötare än en Spätlese, passar till friska desserter.

• Beerenauslese
  Vinet görs av övermogna druvor, ännu sötare än auslese, typiska dessertviner.

• Trockenbeerenauslese
  Övermogna druvor, en del torkade och ofta en hel del ädelröta. Den sötaste kategorin av viner. 

• Eiswein
  Dessa viner framställs på frusna druvor och sötman kan jämföras med beerenauslese. Eiswein har dock en tydlig syra och uppfattas friskare.

Foto: Unspalsh.com

- Jag dricker inte Chardonnay men jag älskar Chablis!

En mening jag hör ofta på restauranger, den är komisk just för att Chablis är 100 % Chardonnay. En vanföreställning är att all Chardonnay är stort, smörigt och ekat men så är uppenbarligen inte fallet då t.ex. viner från Chablis är fruktdrivna, elegantare och om något lagrade på gamla och naturliga ekfat. Smörigheten kommer av hur vinmakaren väljer att jobba med jästfällningen, om den under jäsningen vispas runt i vinet och skapar en smörig textur. 

Har vinet lagrats på nya ekfat får vinet aromer av vanilj, rostade nötter och brynt smör. Gillar du renheten av ett Chablis, säg istället att du gillar eleganta, mineraliska, fruktdrivna viner så kanske du får prova något nytt i din favoritstil och så slipper du bli rättad av någon snorkig kypare.

Foto: Myriam Zilles

- Cava, Cremant och Prosecco, det är väl typ samma sak?

Inte riktigt, oftast så smakar billigt bubbel ungefär det samma. Men det beror mer på att druvorna som används är av lägre kvalité och framtagen syra, sockerhaltig druvjuice och jäst tillsätts.

Däremot så tillverkas den spanska Cavan och den franska Cremanten på samma sätt som Champagne. Det vill säga att den andra jäsningen, då man tillsätter socker och jäst till ett basvin sker på flaskan. Kolsyran är en bieffekt av alkoholjäsningen. 

Drycken måste även lagras på sin jästfällning, Både Cremant och Cava ska minst lagras i 9 månader. När Prosecco görs så sker den andra jäsningen i stora ståltankar. Vinet blir lätt, fruktigt och aromatiskt. Billigare och enklare Proseccos har ofta lite restsötma så de är ännu mer publika. Sedan finns det högkvalitativ Prosecco, men då heter den Asolo Prosecco eller kommer från Conegliano Valdobbiadene, då går det att läsa på etiketten.