Gotland – en dryckesoas

Slite – lördag 11:50

Om det är något jag skulle kunna kalla en claim to fame i detta lilla liv så är att jag har ett bra lokalsinne. Fordrat att jag har varit på platsen förut. Jag hade dock aldrig varit i Slite så att vi är femton minuter, en kvart sena är något som smärtar egot lite. Dock kan jag liksom inte ta fullt ansvar för det – vägen tog oss inte dit jag hoppades bara.

Efter några felsvängar rullar vi dock in på grusplanen där Truls på Boge Bränneri välkomnar oss. Truls, en av fyra delägare och grundare av bränneriet, bor även på gården och får en annan att önska att ens eget “jobba hemifrån” hade varit lite mer exotiskt.

Ett steg innanför porten och vi är i hjärtat av bränneriet där kopparpannan från Portugal genast stjäl all vår uppmärksamhet. Främst eftersom den inte liknar något jag själv sett tidigare och om man jämför med de moderna pannor man sett på ditt “gemene” mikrodestilleri i det här landet. Den största pannan kallar de “Augusta” och är en 100 liter stor vattenmantlat bain-marie-panna och är särskilt anpassat för att producera fruktdestillat, som är Boge Bränneris specialitet.

Boge bränner fruktdestillat och brännvin enligt gamla recept från (alltså tänk way, way back) och enligt gammal sed genom vad man hittat i svensk brännvinslitteratur och nedskrivna recept. Vad man bränner i form av frukt och bär beror helt på säsong och högtid och vad man kan få tag på av kvalitet.

Under tiden som Truls berättar om hantverket och hur allt startade får vi smaka oss igenom några av de produkter bränneriet har i sitt sortiment. Allt ifrån “Restu” som kort och gott skulle kunna sammanfattas som gotländsk grappa till “Britta” som är ett kryddat brännvin med pomerans, saffran, citron, anis och fänkål som är en tolkning av Hannas (en av Boge Bränneris fyra grundare) mamma Britta från ett recept ur Cajsa Wargs bok “Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber” från 1755. I sortimentet hittar vi även rena eau de vier av äpplen och päron men även brännvin med hallon och det är inte konstigt att många av de svenska cocktailbarer som jobbar enbart med svenska råvaror och producenter unisont hyllar Boge Bränneri för deras kvalitet och smak.

Efter en liten tour på bränneriet tar Truls med oss in till Slite för en lammburgar-lunch innan det är hög tid för oss att fortsätta söderut och tillbaka till Visby.

Visby – lördag 14:45

Jag och Hanna har textat lite fram och tillbaka senaste dagarna, men det var inte förrän på besöket på Boge Bränneri som jag poletten trillade att det var samma Hanna som skulle ta emot oss på Gotlands Bryggeri som även har en mamma som heter Britta och även är en av de fyra Boge-brännarna. Hanna likt Truls känns som legendarer när det kommer till dryck och framför allt hantverksdryck på Gotland. Båda är oerhört passionerade kring historiken och hantverket kring svensk dryck men nästan främst kring dryckershistoria på just Gotland.

På Gotlands Bryggeri, mitt i Visby, innanför muren, har man bryggt öl sedan 1995 och vid det här laget har man etablerat flera av sina produkter i ryggraden av vad som är svensk hantverksöl i form av Wisby Pils, Wisby Weisse och sin Sleepy Bulldog. Den senare, som är en amerikansk pale ale har grundat för en hel Bulldog-serie som nu finns och som fokuserar mer på det som är mer humligt och bittert i form av pale ales och IPA’s.

Hanna tar emot oss när det börjar skymma lite utanför och den tyska kopparpannan, som är det första man skymtar om man passerar bryggeriet utifrån, glimrar när gatuljusen utifrån reflekteras i den blanka finishen. Bryggverket i sig kommer från den legendariska producenten Schulz som ligger i öl-meckat Bamberg mitt i Tyskland och har alltid passat den typen av öl som Gotlands Bryggerier har velat fokuserat på sedan mitten av 90-talet när Johan Spendrup startade igång verksamheten här på Gotland i form av klassiska pilsner- lager- och klosteröl.

Nu på senare år, i och med att man har behövt växa för att kunna möta efterfrågan från kunder, har man valt att låta bryggeriets storsäljare produceras i Grängesberg för att kunna satsa mer på mindre batcher och mer experimentella produkter här i Visby och på bryggeriet och för att kunna jobba mer med bryggeriet som en plats för att kunna ta emot besökare och turister för rundturer.

Nere i bryggeriets pub, där Hanna ibland håller provsmakningar för grupper och för företag, får vi testa oss runt bland de olika permanenta och säsongsbaserade öl Gotlands Bryggeri erbjuder innan det är dags för oss att bege oss ut i Visby för att upptäcka mer av hur de lokala barer och restauranger jobbar med de producenter och de produkter som finns på ön. Vill bara ha en liten sipp till av den där Wisby lagern först.

Bakfickan, Visby – lördag 20:15

Jag har varit här förut, på Bakfickan, ett stenkast från S:ta Karins kyrkoruin på Stora torget i Visby. Jag ville väldigt gärna tillbaka. Bakfickan är en liten bistro slash deli med fokus på fisk och skaldjur och känns som ett av få etablissemang i Visby som har öppet året om och allt som oftast är fullt.

Förutom fenomenal mat serverar man kanske Sveriges bästa Wisby Pils enligt klassiskt tyskt vis, där man häller upp ölen ganska våldsamt för att få till ett väldigt luftigt, nästan löddrigt skum. Processen tar några minuter men är väl värt väntan. Du kommer dock vilja ha en till, så ha framförhållning på din beställning.

Under tiden jag väntar på min varmrätt, en fisk- och skaldjursgryta, spanar jag ut över Bakfickans sprithylla och leker Gotlands-Bingo. Här hittar jag förutom just nämnda öl från Gotlands Bryggeri även Hellström Gin men också produkter från Boge Bränneri och en drös andra lokala producenter. Jag har dock redan börjat vandra i tankarna kring efterrätt och att få testa Bakfickans hemmagjorda limoncello till en kopp kaffe och något sött och gott.

För det är jag värd.

Klintehamn – söndag 9:43

Efterrätts- och limoncello-koman och längtan efter Villa Almas hotellsängar gjorde lördagskvällen kortare än planerat. Det tackar jag dock för nu när jag står på Preem i Klintehamn, utvilad och med relativt gott tålamod försöker pricka rätt med spolarvätska från den fladdriga behållaren som närmast kan liknas som en vattensäng med pipett. Det gick sådär om jag ska vara helt ärlig.

Det och en med en nyinköpt lakritspipa i mungipan beger vi oss nu idag söderut för våra två sista besök för den här helgen. En sak som verkligen har gått upp för mig är att jag måste återvända till Gotland snart. Dels för att kunna besöka fler lokala producenter och eldsjälar när det kommer till mat och dryck men även för att bara kunna tillbringa tid inne i Visby. Så ofattbart vackert och när man nu när där under lågsäsong känns det som att man får ha det vackra lite för sig självt.

Snausarve gård, Slite – söndag 10:30

En lakritspipa och en felsväng senare är vi framme hos Snausarve Gårdsbryggeri som ligger ca 5 mil från Visby. Här driver Nina och Kalle sitt bryggeri sedan 2016 och flytten till Gotland från Stockholm. Både Nina och Kalle har jobbat med öl sedan tidigare och det var liksom någonstans självklart att man skulle brygga öl även här på gården i Silte och började rigga upp i stallet på gården.

Lite årtal, shall we? Bryggeriet stod färdigbyggt 2018 och under sommaren började ölen säljas på systembolagen på ön. Året därpå fick man provsmakningstillstånd och adderade ett litet taproom och 2020 blev man med uteservering och en folkölsshop.

2021 levlade man verkligen upp och etablerade en sommarkrog med en större servering både inne i bryggeriet och även ute och började erbjuda öl, hembakad pizza och smårätter på gården. Under 2022 har man fortsatt att förfina det här konceptet och har nu blivit en destination och ett givet stopp på vägen om man kör på väg 140 söderut på ön. Ser personligen själv fram emot att återvända hit till sommaren för att kunna slå mig ner i en solstol med en iskall öl i väntan på en nygräddad pizza.

Snausarves specialitet är öl av belgiska stilar i form av spontanjästa suröl som lambics och geuze’s men även kvadrupels och wits. Med taglinen “Bara goda grejer” är det tydligt vilket mission bryggeriet är på och det känns som att förutom gott ska det roligt och hållbart. Man jobbar mycket med egenodlade råvaror och att samarbeta med lokala gårdar för att dels ta hand om andras spillprodukter men även för att erbjuda sitt eget spill i nästa led. Som ett exempel gör Snausarve sin egen maltvinäger från det spill de får från ölbryggningen.

Snausarve för mig är ett utmärkt exempel på där just gårdsförsäljning hade passat sig ypperligt. Att kunna stanna på om man kör förbi eller svänga förbi om man bor nära för att köpa och stödja den lokala näringen men framför allt för att kunna köpa fantastiskt bra öl när den är som bäst, färsk.

Linde – söndag 12:30

Helgens sista stopp blir på väg tillbaka mot Visby mellan Hemse och Lojsta hos Gotland Spirits i Linde. Gotland Spirits, som är ett familjedrivet bolag har funnits på min radar sedan tidigare av två anledningar. Ett, man är en av få dryckesproducenter som producerar sin egen råsprit till sina destillat och två, man jobbar aktivt med att ta vara på matsvinn och spill och producera mer hållbara alternativ och produkter.

Låt oss börja med det första. Gotland Spirits producerar till största del gin just nu, men även andra brännvinssorter finns representerat i deras line up, men just råspriten till alla produkter görs på skördat gotländskt höstvete från egen gård och säkerställer att man kan hålla högsta kvalitet från första steget med vetet till slutprodukt i flaska.

Det andra som särskiljer Gotland Spirits åt är i sig ett eget varumärke som kallas “Spill”. Spill är ett varumärke under Gotland Spirits-flaggen som är ett initiativ och ett samarbete mellan bolget och Coop Gotland där målbilden är att kunna återanvända och nyttja matspill och svinn till att destillera sprit från. Med de råvaror man får i svinn destillerar man ganska hårt för att få fram en neutral vodka och en bra bassprit att kunna jobba vidare med. Initiativet har mynnat ut i tre produkter till dags datum som dels är en 40% vodka men även en kaffelikör och en limoncello.

Johan på Gotland Spirits, vars familj bedrivit jordbruk på gården där bränneriet ligger i flera generationer menar på att båda tänken med Gotland Spirits och med Spill ska vara att det lokala och hållbara av högsta alltid ska prägla företaget och de produkter man släpper och när man har säkrat den nivån och det mindsetet är det enklare att börja fokusera på smaker därefter. Bolagets senaste produkt, “Gotland Botanical Gin”, är en gin med martall och salmbär, som känns som klippt och skuren för en gin som kännetecknar platsen och framför allt Gotland som helhet i en flaska.

Visby – söndag 15:40

Jag drar ut nycklarna ur tändningen i bilen. Vi är tillbaka på bildäck på färjan och vistelsen på Gotland är över för den här gången. Lite vemodigt att lämna, dels för att helgen gick alldeles för fort men även att det känns som att det finns så ofantligt många fler producenter att besöka och drycker att upptäcka.

Varför pratar vi inte mer om dryckesturism i Sverige? Gårdsförsäljning i all ära, men Gotland bjuder på så många producenter i världsklass i så många olika produktsegment. Öl, cider, viner, sprit och lägg där till en mängd fantastiska barer och restauranger och du har anledningar till att besöka och återbesöka.

Ser redan fram emot mitt nästa besök. Gotland, på återseende.